Grekisk mytologi

Lexikon

Förutom de gudar och varelser som är presenterade med egna artiklar följer här en översikt över diverse namn på figurer och företeelser som tillhör den grekiska mytologin.

Acheron suckarnas flod, gränsflod till Hades.
Aiakos son till Zeus och nymfen Aigina; hans ättlingar kallades aiakiderna.
Aiolos vindarnas gud och därur härstammar ordet eolisk som rör vinden; även namn på aiolernas stamfader; även en av Poseidons söner.
Akajer namnet på ett förhistoriskt folkslag hos Homeros.
Akropolis den gamla staden i Aten där templet Parthenon restes till stadens skyddsgudinna Athenas ära.
Amasoner stam av kvinnokrigare som enligt myten högg av sina bröst för att bättre kunna strida.
Ambrosia gudarnas föda.
Antaios jätte som fick förnyade krafter varje gång han vidrörde jorden (alternativ stavning: Antaeus).
Arachne skicklig väverska som utmanade Athena om vem som kunde väva snabbast varpå Athena förvandlade Arachne till en spindel, den allra första.
Argos en jätte med hundra ögon varav några alltid är öppna.
Argonauter medlemmar av besättningen på skeppet Argo där Jason hade befälet och upplevde många strapatser då de sökte efter det gyllene skinnet.
Ate olycksgudinna.
Briareus en hundraarmad jätte och en av Hekantonkirerna, alternativt namn Aigoion.
Chimaira trehövdat monster bestående av drake, get och lejon (alternativa stavningar är bl.a. Chimära och Kimaera).
Chiron son till Kronos och Filyra som befriades från sin odödlighet av gudarna då han plågades svårt efter blivit träffad av en förgiftad pil.
Chronos tidens gud (ska ej förväxlas med Kronos).
Cornucopia ymnighetshorn.
Cykloper jättelika enögda varelser.
Damokles hade vid en festmåltid ett svärd med spetsen riktad nedåt hängande över sig därav uttrycket damoklessvärd.
Danaiderna färskvattennymfer, eller najader, samt döttrar till den mytiske kungen Danaos. En av danaiderna var Hypermestra.
Dardanos trojanernas stamfar.
Deimos son till Mars, vilken den ena av planeten Mars månar har döpts efter.
Delia namn som både förknippas en jonisk festival och ett alternativt namn på Artemis (som föddes på Delos; Delia betyder "från Delos").
Dryader trädnymfer.
Eirene fredens gudinna.
Elysion det mytologiska paradiset, jämför ordet elyseisk som betyder paradisisk.
Enkelados titan som dödades av Athena då hon välte berget Etna över honom.
Eteokles son till Oidipus.
Eumenider hämndgudinnor som senare övergick att betraktas som fruktbarhetsgudinnor. Hämndens gudinnor kallades eumenider då man för att slippa deras vrede gav dem en förskönande omskrivning (eumeniderna betyder "de välvilliga"). Ett av Aischylos dramer bär titeln Eumeniderna.
Faiaker sagofolk som förekommer i Odysséen.
Foibos tillnamn till Apollon.
Furierna (erinyerna) hämndgudinnor, som ibland framställs som en större skara, men oftare i form av trion Alekto, Megaira och Tisifone. Dessa inkallades för att jaga förbrytarna då ett mord begåtts.
Ganymed Zeus munskänk.
Gorgoner tre systrar varav Medusa är den mest kända. De andra två är Euryale och Stheno.
Gracerna (chariterna) charmens, skönhetens och glädjens gudinnor, döttrar till Charis, som till namnen var Aglaia, Euphrosyne och Thalia. Även ordet kariter förekommer.
Halkyoner isfåglar.
Harpokrates tystnadens gud. Importerad från egyptisk mytologi där han var son till Osiris och Isis.
Harpyor (harpyjor) fågellika monster vars huvuden, och i vissa avbildningar även kroppar, hade drag av en kvinna.
Helikon ett berg i Östra Grekland som under antiken ansågs vara hemvist för muserna.
Hellas ett namn på det område som beboddes av hellener (greker) under antiken.
Heroer halvgudar, till exempel Herakles vars far var Zeus och modern en människa. Ofta dyrkade lokalt eller i mindre regioner.
Hesperider nymfer som vistades i en förtrollad trädgård.
Horerna gudinnor som bestämde årstiderna.
Hybris att som dödlig vilja likna gudarna ansågs vara en högfärdssynd, vilket kallades hybris och fick till följd att gudarna utdelade ett lämpligt straff.
Hygieia gudinna över hälsa och renlighet.
Hymenaios (Hymen) bröllopsfestens gud.
Hyperboréer ett mytiskt folk som bodde avlägset i havstrakter.
Ida nymf som tog hand om den nyfödde Zeus, alternativ stavning är Ide.
Ilos har gett namn åt Ilion (Troja); son till Tros och bror till Assarakos och Ganymedes.
Kabeirer demoniska väsen.
Kekrops Mytisk atensk kung; avbildades som hälften människa och hälften orm.
Kentaurer varelser med en hästs underkropp och en människas överkropp, vilka levde på berget Pelion.
Kratos gud förknippad med krig och styrka, son till titanerna Styx och Pallas.
Laestrygoner människoätande jättar, vilka omnämns i Odysséen.
Lotofagerna (betyder lotusätarna) ett sagofolk som omnämns i Odysséen.
Lykaon förvandlades till varg som straff för att ha försökt lura Zeus att äta köttet från ett människobarn.
Maia mor till Hermes, en av plejaderna.
Meriones hjälte i trojanska kriget.
Midas mytisk konung av Frygien.
Minotaurer varelser med en tjurs underkropp och en människas överkropp.
Momos kritikens gud. Blev bortdriven från Olympen av Zeus.
Moirai ödesgudinnorna, vars namn är Klotho, Lachesis och Atropos. Ödet kallades Moira på grekiska.
Muserna poesins gudinnor som var barn till Mnemosyne och Zeus.
Myrmidonerna krigarstam som enligt en myt blivit till genom att myror förvandlats till människor.
Najader vattennymfer som styr över färskvatten kopplat till bland annat bäckar och brunnar. Deras systrar är okeaniderna (se nedan) som styr över havsvattnet.
Nereiderna havsnymferna som sades leva på havets botten och var döttrar till Nereus.
Nektar gudarnas dryck.
Nestor åldrad hjälte i Iliaden och konung i Pylos.
Niobe för sitt högmod förvandlad till en klippa, ständigt gråtande.
Nymf kvinnligt gudaväsen som ofta identifierades med det omgivande landskapet, exempelvis havsnymf.
Okeanider vattennymfer som var döttrar till titanen Okeanos.
Olympen gudarnas hemvist på Greklands högsta berg Olympos.
Oread bergsnymf.
Othrys ett berg i centrala Grekland och enligt sägnen hemvist för titanerna.
Parnass sånggudinnornas hem.
Phobos son till Mars, vilken den ena av planeten Mars månar har döpts efter.
Plejaderna de sju döttrarna till Atlas och Pleiones som av Zeus förvandlas till stjärnor.
Porphyrion titan, son till Gaia. Dödades av Herakles.
Priapos fruktbarhetsgud i Mindre Asien som blev införlivad i de grekiska och romerska gudasagorna.
Pythia prästinna, mer känd som oraklet i Delfi, som gav orakelsvar vid templet i Delfi.
Satyr manligt naturväsen som är en återkommande figur i mytens och sagans värld med horn, klövar och svans. Motsvaras i romersk mytologi i viss utsträckning av fauner.
Sfinx varelse med lejonkropp, fågelvingar och kvinnohuvud som ställde gåtor till de som råkade henne och fann man inte rätt svar på gåtan kostade det ens liv. Sfinxen återfinns också i andra kulturer med en något annorlunda framtoning.
Sibylla spåkvinna.
Sirenerna kvinnliga andeväsen med fågellika kroppar vars förrädiskt vackra sånger lockade sjöfarare mot undergången.
Skamandros flod i Troja tillika flodgud (av gudarna känd under namnet Xanthos).
Styx floden som gränsar mellan dödsriket Hades och de levandes plats. Enligt myten förs de döda över denna flod av färjkarlen Karon.
Teiresias blind siare som enligt legenden levde i Thebe.
Telchiner demoniska väsen som levde både på land och i havet.
Thanatos demoniskt väsen som personifierade döden och var son till natten och mörkret.
Titaner tidiga gudar som fanns innan de olympiska gudarna. Titanerna var alla barn till Gaia och Uranos.

Textkällor

Buxton, Richard. Den grekiska mytologins värld (2004).
Mavromataki, Maria. Grekisk mytologi & kult (1997).
Day, Malcolm. Gudar och gudinnor i Antik mytologi (2007).

Bildreferenser

Bilderna längst upp på sidan är samtliga detaljer från målningar. Bild vänster: Dionysos av Caravaggio; bild mitten: Prometheus bringt der Menschheit das Feuer av Heinrich Fueger; bild höger: Pandora av Jules Joseph Lefebvre.

Samma innehåll som återfinns på Mytologi.nu om grekisk mytologi samt ytterligare i ämnet inklusive citat från de antika källskrifterna finns i eboken Den grekiska mytologin. Introduktion till antika myter och legender.