• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Mayansk mytologi

Ur innehållet: Gudar | Lexikon
Mayakulturen är bland de mest kända av de högkulturer, men som idag bara finns arkeologiska spår efter i form av delvis bevarade tempel och andra monument över tusen år gamla på Yucatánhalvön i Centralamerika. Till skillnad mot många andra kulturer som sedan länge upphört är bosättningarna under omständigheterna väl bevarade då platsen inte tagits i anspråk för modernare städer på grund av sina isolerade och ofta höglänta platser – de var länge glömda innan de återupptäcktes på 1800-talet.

Mayaindianerna grundlade inte sina bosättningar vid floder som många andra tidiga kulturer utan skapade reservoarer med vilka regnvatten kunde tillvaratas som dricksvatten och för bevattning av åkrar som anlades som terrasser i bergssluttningar. För matförsörjning ägnade de sig åt jordbruk i högre grad än jakt och majs utgjorde den största delen av kosten.

Mayanerna uppgick till som mest 13–15 miljoner människor i riket under deras storhetstid cirka 250–850. Då uppstod dynastier och de flesta monument och byggnader ska ha rests under denna period. De var den mest utvecklade civilisationen på den amerikanska kontinenten med bland annat ett eget skriftspråk. Inskrifter gjordes genom att rista i sten eller så skrev de på barkpapper (få sådana är dessvärre bevarade). De hade dock inga metallverktyg och använde sig inte av hjulet, vilket innebar att de fick förlita sig på träverktyg och muskelkraft.

De använde sig av två kalendrar, den ena var en solkalender med 365 dagar och den andra en rituell kalender med 260 dagar. Deras tideräkning börjar den 11 augusti 3114 f.Kr. Båda dessa var dock importerande från andra grannkulturer. 

Mayakulturen var inte decentraliserad under en enda härskare, något som skiljde den från aztekerna, utan fördelad på många mindre kungariken. Området sträckte sig ungefär från dagens mellersta Mexico till Honduras. Inbördesstrider var vanliga.

Den befolkning som hade uppgått till som mest över tio miljoner hade vid tiden för spanjorernas uppdykande på 1500-talet reducerads till runt 30 000. Européerna skulle under detta och nästa århundrade underkuva mayanernas kungariken.

Riket rasade samman utan skäl som är hel klarlagda. Teorier pekar på hungersnöd efter att skog avverkats med erosion som följd kombinerat med torka och färre och försämrade åkrar som följd. Reducerade resurser kan ha lett till eskalerande krig inom riket.

När de spanska erövrade anlänt spred de smittor som de amerikanska invånarna inte hade utvecklat naturlig motståndskraft för med stora dödstal som följd. Mayaindianerna på Yucatán-halvön trodde att sjukdomarna berodde på att gudarna Ekpetz, Sojakak och Uzankak smittade människorna i de olika byarna. Aztekerna i sin tur skyllde på två andra gudar, Tezcatlipoca och Xipetotec.

Källor

Popol Vuh är mayafolkets heliga skrift, skrivet quiché. Det finns delvis bevarade manuskript av Popol Vuh, vilka utgör den viktigaste källan till de mayanska myterna. Här beskrivs skapelsemyten och andra centrala mytologiska berättelser.

Gudar och gudinnor

Gudar, gudinnor och mytologiska varelser i den mayanska mytologin.

Ah Puch
Ah Puch är en dödsgud som härskar över Mitnal, den femte av de nio nivåerna i underjorden, Xibalda. Ska inte förväxlas med den peruanska gudonen Apupunchau. Alternativt namn Ah Puh.

Ah Kinchil
Ah Kinchil är en solgud med liknande attribut som överguden Itzamná. Vid nattetid genomgår Ah Kinchil en förvandling till jaguarguden.

Cumhau
Cumhau var likt Ah Puch en dödsgud på en av nivåerna i Xibalba, vilken saknas uppgift om i källorna.

Gucumatz  
Gucumatz var ormgud och skapargud, ibland identifierad med Quetzalcoatl vars en av skepnader var en orm.

Hunahpu
Hunahpu var en skapelsegud, också förknippad med gryningens gud. Förekommer också vid namnet Hunahpu-Vuch och är i vissa av sina gestalter kvinnlig och identifieras då med rävhonan eller koyoten.

Huracan
Huracan har i olika tider haft viss skiftande innebörd. Hade en tidig funktion som element delaktigt i skapelsen och skulle senare betraktas som en av de högsta gudarna med funktioner som storm- och eldgud.

Itzamná
Itzamná är den högste guden och de andra gudarnas stamfader i den mexikanska mayamytologin. Guden brukar framställas anspråkslöst som en gubbe. Ska inte förväxlas med den japanska gudomen Izanami. Itzamná är make till Ix Chel, "regnbågsdamen", vars avkommor är Bacabs, vilka håller upp himlens fyra hörn.

Tohil
Tohil var en gud som gav elden åt Mayafolket. Detta kan i viss mån jämföras med Prometheus i den grekiska mytologin som stal elden från gudarna