• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Hel

Hel är dödsrikets härskarinna i den fornnordiska mytologin. Hon uppehåller sig i Helheim tillsammans med de döda (de som inte stupat på slagfältet och förts till Valhall, se Oden). Enligt vissa fornnordiska källor var dödsriket en del av Nifelheim, skuggvärlden där ständig kyla råder.

På samma sätt som Hades i grekisk mytologi både var namn på en gud och dödsriket används namnet Hel både om en gestalt samt dödsriket i nordisk mytologi. Och precis som Tartaros i den grekiska mytologin utgör ett lägre skikt i underjorden är Nifelhel en motsvarighet till detta i den nordiska mytologin. I Nifelhel suger ormen Nidhögg blodet ur de dödas kroppar (det undre skiktet i underjorden är dock troligt ett kristet influerat senare tillägg).

I de bevarade källorna om den fornnordiska hednatron framkommer föga om Hels personlighet. Det berättas att Hels bordfat hette Hunger, kniven hette Svält och hennes tröskel var döpt till Fallande fördärv. Hon är i själva verket ingen gudom utan en jättinna och hon är dotter till Loke och jättekvinnan Angerboda samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven.

Helgrind och Helväg användes som begrepp för porten respektive vägen till dödsriket. Från Hel härstammar vår svordom ´helvete´ som betyder ”Hels straff”.

För dig som vill ha bredare information och en fördjupning i nordisk mytologi finns eboken Den nordiska mytologin. Introduktion till fornnordiska myter och legender:

← Nordisk mytologi